MARCO SMEDBERGS
KRÖNIKA

Krönika september: Krig och gammalt

Publicerad: onsdag 14 september 

Säga vad man vill om det trojanska kriget cirka 1200 f. Kr. men det är en bra historia. Efter hisnande drygt 3 000 år trollbinds vi fortfarande av detta spännande drama. Det utspelade sig i en grå forntid under bronsåldern men är fortfarande intressant och full av människor med sina fördelar och tillkortakommanden.

Pylos-agaten är ett  3,6 cm smycke från 1500 f.Kr med ett detaljerat krigsmotiv som avbildar två krigare som slås i envig över en tredje soldat som ligger stupad. Motivet för tankarna till Akilles och Hektor som slogs över Patroklos lik.

Det episka slaget

I korthet handlar dramat om att en prins från Troja rövade bort den sköna Helena som var drottning i Sparta. Mykenes kung fick då med sig de grekiska stadsstaterna i ett förbund och seglade över det Egeiska havet till Troja på det asiatiska fastlandet (i dagens Turkiet). Staden med sitt strategiska läge i infarten till Dardanellerna (sundet som skiljer Europa från Asien) var en rik och välbefäst stad som levde på att ta tull från passerande fartyg. Grekerna krävde att få tillbaka Helena vilket trojanerna vägrade. I stället utkämpades ett krig som slutade med att det dittills ointagliga Troja föll tack vare krigshistoriens mest berömda list – den trojanska hästen.

I Troja har arkeologerna upptäckt obegravda skelettdelar från människor samt obegravda dolkar och pil- och spjutspetsar som är fastnaglade i byggnader och murar. Därtill har arkeologerna funnit spår av brand i form av förkolnat trä som är kol-14 daterat till mellan 1230 – 1180 f.Kr. Vilket styrker Homeros berättelse om ett krig.

Kampen mellan öst och väst

Omkring 800 år f.Kr. och alltså 500 år efter det trojanska kriget skrev den blinde grekiske författaren Homeros de episka verken Iliaden, som handlar om 51 viktiga dagar av kriget och Odysséen, som skildrar Odysseus långa hemfärd. De två böckerna är de äldsta grekiska verk som finns bevarade och inleder följaktligen den grekiska antikens litteratur.

Behövdes det en trojansk häst för att erövra Troja? Från mellanösterns forntida textarkiv vet fornforskarna idag en hel del om bronsålderns krigföring. Till exempel avbröt en kung en belägring av ett fort när vintern närmade sig samtidigt som han skickade i väg en general för att storma fortet som ovaksamt lämnat portarna öppna eftersom de trodde att faran var över.

Vad är saga och vad är dikt?

Vad är nu saga, dikt och verklighet? Hur kan vi veta om något som skrevs 500 år efter att det hade hänt verkligen stämmer? Man kommer dramat förvånansvärt in på livet genom att läsa Pennan & Svärdets nyutkomna bok Myt eller verklighet? Troja av Philippe Bohström. Författaren har en kandidatexamen i klassisk arkeologi från Göteborgs universitet och en magisterexamen i Främre Orientens historia från Tel Aviv University vilket borgar för att han vet vad han talar om. Det gör Bohström på ett medryckande sätt i sin behändigt lilla bok om detta stora och komplicerade ämne.

På 130 sidor jämförs arkeologiska fynd i Troja med historiska källor från omgivande platser från samma tidsepok. Resultatet är förbluffande, det visar sig att Homeros episka verk med sin många överdrifter och kopplingar till dåtidens gudatro samtidigt bygger på en rad fakta som bekräftas av moderna arkeologi och de skriftliga källorna. Spännande detaljer om skepp, utrustning, teknik, taktik och händelseförloppet gör att det trojanska kriget blir påtagligt levande.

År 2015 grävde arkeologer ut den viktigaste mykenska krigargravar (Griffin-krigaren) från bronsålderstaden som hittats i staden Pylos. Han låg begravd med sina vapen och med smycken i brons, silver och guld. 

Odödlig strategi och taktik

Och den största av alla krigslister – hur var det med hästen? Bohström pekar på att denna ”detalj” inte återfinns i Iliaden, som slutar innan Troja faller, utan är en saga. Däremot kan det ha varit en metafor för en effektiv belägringsmaskin som det finns både skriftliga och arkeologiska bevis för. Själv har jag alltid tvivlat på att grekerna skulle kunna ha byggt något så stort som en häst på hjul med plats för nio krigare gömda utan att trojanerna såg det. Här kommer man osökt in på behovet av en fungerande underrättelsetjänst och ”överraskning” som är en av krigföringens grundprinciper. Det går det alldeles utmärkt att utifrån det trojanska kriget också diskutera modern krigföring. Historien upphör aldrig att fascinera.

Philippe Bohström, arkeolog och författare, som skrivit boken om Troja har verkat i Grekland och Levanten på bronsåldersutgrävningar. Här ses han i Istanbul på det svenska forskningsinstitutet.

Vill man närma sig detta episka krig från ett annat håll rekommenderar jag Theodor Kallifatides roman Slaget om Troja (2018). Här befinner vi oss i det av tyskarna ockuperade Grekland under andra världskriget. En grekisk lärarinna tar varje dag skydd i en grotta med sina skolbarn. Där berättar hon ingående om det trojanska kriget samtidigt som andra världskriget hotar utanför grottan. Historien blir därmed dubbelbottnad då den väl beskriver två olika krig som utifrån kvinnor och barns perspektiv dessutom är jämförbara.

Därför ska du undvika filmen

Däremot vill jag varna för att se dramat på film. Enligt min mening lider Troja (2004) med bland andra Brad Pitt av pinsamt överdrivna dataanimeringar. Havet täcks av tusentals båtar och de anfallande grekerna liknar plötsligt en buffelhjord på flykt. Det är synd att regissören inte hade tillgång till Bohströms bok, då hade det kunnat bli en riktigt bra film.

Är du intresserad kan du intresseanmäla dig för Philippe Bohströms bok Myt eller verklighet? Troja genom att klicka här! (Inga förpliktelser!)

Avslutningsvis har det trojanska kriget kopplingar till Pennan & Svärdets planerande resor.

På resan till Gallipoli ingår ett besök i ruinstaden Troja och på Kreta studerar vi andra världskriget vilket Kallifatides roman också handlar om.

Väl mött i östra Medelhavet,

Marco Smedberg

Marco Smedberg är militärhistoriker, pansarofficer och ledamot av Kungliga krigsvetenskapsakademien. Han har sedan 1990-talet synts i Pennan & Svärdet och skrivit flera böcker om krigskonstens utveckling: Flera har varit förmånsböcker för oss medlemmar. Bland dem: Militär ledning, Vietnamkrigen och det moderna standardverket Första världskriget.