De svenska pansarskeppen utgjorde så länge fartygstypen fanns med sitt svåra artilleri kärnan i de svenska sjöstridskrafterna. Inte minst gällde det de tre fartygen i Sverige-klassen, Sverige, Drottning Victoria och Gustaf V som under andra världskriget utgjorde en maktfaktor som inte ens Tyskland i sin krigsplanering kunde negligera. Även Tyskland byggde tre pansarskepp innan Hitler började med de tyngre skepp som Bismarck-klassen och Scharnhorst-klassen. Vårt grannland Finland byggde två pansarskepp och de var de minsta pansarskeppen i Östersjön. Nedan presenteras de åtta pansarskeppen som fanns den 1 september 1939.

 

 

 

Finska flottans flaggskepp

Pansarskeppet Ilmarinen var flaggskepp i finska flottan. Det togs i tjänst den 17 april 1934 och sänktes av en minexplosion den 13 september 1941. Fartyget sjönk sju minuter efter explosionen. De övriga fartygen i närheten räddade många som hamnat i vattnet, men 271 drunknade; 132 blev räddade. Ilmarinen och dess systerskepp Väinämöinen är de största fartygen i den finländska flottan genom tiderna. De finländska pansarfartygen var ämnade för kustförsvar. Vraket efter pansarskeppet Ilmarinen lokaliserades efter tre års sökande år 1990. Året efter kunde sex överlevande veteraner från fartyget återse fartyget i en miniubåt.

Pansarskeppet Ilmarinen

Foto: SA-Kuva

 

Örlogsfartyget som blev krigsskadestånd

På bilden pansarskeppet Väinämöinen som i likhet med systerfartyget Ilmarinen även var tänkt som ett mobilt kustartillerifort, bland annat ämnat för försvaret av det demilitariserade Åland. Med fartygets grova bestyckning – Boforskanonerna om 25,4 cm – kunde man skjuta 255 kg tunga granater 31 km. Efter att fortsättningskriget tagit slut 1944 beslöts det att Väinämöinen skulle överlämnas som krigsskadestånd till Sovjet. Fartyget lämnades över 1947 till den Sovjetiska flottan, där det fick sitt nya namn Vyborg.

Pansarskeppet Väinämöinen.

Foto: SA-Kuva

 

 

Bofors levererade kanontornen

Bofors är än idag en stor vapentillverkare. Bofors är känt för sina kanoner och artillerisystem. På bilden håller Bofors under mellankrigstiden på att bygga två torn med 25,4 cm kanoner för de finska pansarskeppen Väinämöinen och Ilmarinen. Båda örlogsfartygen namngavs efter hjältar i det finska eposet Kalevala. En jämförelse kan göras med Halland-klassen som var den största och mest slagkraftiga jagarklassen som någonsin ingått i den svenska flottan. Dessa jagare var på 2 800 ton och 121 meter långa medan de finska pansarskeppen var på 3 900 ton och 93 meter långa.

 Två torn med 25,4 cm kanoner för de finska pansarskeppen Väinämöinen och Ilmarinen.

Foto: Krigsarkivet

 

 

 Bli medlem i Pennan & Svärdet

 

 

Drömmen om fornstora dagar

Tysklands flotta var i ruiner efter första världskriget. Byggandet av tre nya pansarskepp kan ses som ett försök att återfå en del av fornstora dagars glans. Weimarrepubliken satte igång det hela medan Adolf Hitler skördade frukterna av det. På bilden pansarskeppet Admiral Scheer i Gibraltar 1936. Huvudartilleriet bestod av sex 28 cm kanoner och fartygen var 186 meter långa. Man kan notera att de i jämförelse små svenska pansarskeppen i Sverige-klassen hade grövre kanoner (28,3 cm). Admiral Scheer sänktes den 9 april 1945 av brittiska bombplan under en bombräd med 300 flygplan mot hamnen i Kiel.

Pansarskeppet Admiral Scheer i Gibraltar 1936.

Foto: US Navy

 

 

Ett jagat byte i Sydatlanten

På bilden pansarskeppet Admiral Graf Spee som befann sig i Sydatlanten vid krigsutbrottet den 1 september 1939. Hon började sänka handelsfartyg så britterna och fransmännen organiserade åtta fartygsgrupper för att jaga det tyska pansarskeppet. Till slut den 13 december 1939 utanför Uruguays kust fick en brittisk kryssargrupp stridskontakt med Admiral Graf Spee, en tung kryssare och två lätta kryssare.

Pansarskeppet Admiral Graf Spee som befann sig i Sydatlanten vid krigsutbrottet den 1 september 1939.

Pansarskeppet fick över 70 träffar och nästan 100 man i besättningen stupade eller sårades. Båda sidor avbröt striden. Fartygschefen beslöt att borra sitt fartyg i sank den 17 december 1939, det fanns ingen möjlighet till reparationer eller ammunitionskomplettering. Pansarskeppet var inte längre stridsdugligt.

Foto: Bundesarchiv

 

 

Fick inte heta Tyskland längre

Pansarskeppet Lützows öde är ett exempel på bristerna i de större tyska örlogsfartygens konstruktion. Under Norgeoperationen blev fartyget torpederat den 11 april 1940 av den brittiska ubåten Spearfish. Fartyget var nära att gå förlorat då hela akterskeppet i det närmaste bröts av. Reparationerna krävde ett års varvsvistelse.

Pansarskeppet Lützow

Intressant kuriosa är att fartyget hette Deutschland fram till 1940 då Hitler bytte namn på fartyget. Hitler hade kommit till insikt att ett örlogsfartyg som heter Tyskland och sänks får stort propagandavärde för fienden. Lützow skadades svårt av brittiska bombare den 16 april 1945 och borrades i sank i hamnen i Stettin den 4 maj 1945 när sovjetiska stridsvagnarna närmade sig hamnstaden.

Foto: Bundesarchiv

 

 

Sveriges stolthet

De svenska pansarskeppen Sverige, Gustav V och Drottning Victoria på neutralitetsvakt 1941. Fartygen utgjorde kärnan i kustflottan men alla tre var, på grund av återkommande moderniseringar, inte operativa samtidigt mer än periodvis. Vid krigsutbrottet var till exempel Sverige avrustad för modernisering. Ett av fartygen tjänstgjorde som kustflottans flaggskepp med chefen för Kustflottan och hans stab (Flaggen) embarkerad ombord.

De svenska pansarskeppen Sverige, Gustav V och Drottning Victoria på neutralitetsvakt 1941.

Foto: Krigsarkivet

 

 

De sista tunga artillerifartygen

Sverige-skeppen blev Sveriges sista tunga artillerifartyg. De tre pansarskeppen utgjorde flottans ryggrad under andra världskrigets beredskapsår. De genomgick ett flertal moderniseringar där främst luftvärnet förstärktes med fler och modernare pjäser. De vita neutralitetsbanden infördes efter det tyska anfallet på Sovjetunionen den 22 juni 1941.

Sverige-skeppen - Sveriges sista tunga artillerifartyg.

Foto: Digitalt Museum

 

 

Statsbesök i Lettland

Från kung Gustaf V:s statsbesök i Riga 31 juli 1929; bakom pansarskeppet Drottning Victoria ses jagarna av Ehrensköld-klass Ehrensköld (innerst, dold) och Nordenskjöld (med IK-nr 2). (föreslår att parentesen utgår då man ändå inte ser numret) Bilden är tagen från pansarskeppet Sverige. Huvudartilleriet på pansarskeppen bestod av fyra 28,3 cm kanoner, deplacementet var 6 850 ton och fartygens längd var 120 meter.

Jagarna Ehrensköld (innerst, dold) och Nordenskjöld (med IK-nr 2).

Foto: Krigsarkivet

 

 

GILLADE DU ARTIKELN?

Visa din uppskattning genom att dela artikeln. Ju fler som delar desto fler artiklar lägger Pennan & Svärdets redaktion upp på webben!

Använd delningsknapparna här nedan!

Mer från Pennan & Svärdets kuriosakabinett

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT!
Sergant Per Wallin guidar dig genom pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid. Läs mer, klicka på länken nedan!

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!