Pansar in, hästen ut!

Revolution under kalla kriget – sovjetiska pansarskyttefordon. Den sovjetiska armén mekaniserades allt mer efter andra världskrigets slut och hästen fasades ut. Deras infanterister skulle inte längre marschera till slagfältet utan sitta uppsuttet i ett pansarfordon. Sovjetiska armén bestod till slut i huvudsak av pansardivisioner och motoriserade skyttedivisioner. En sovjetiska motoriserad skyttedivision på 1980-talet kom att ha drygt 13 000 man, 220 stridsvagnar och 600 övriga pansarfordon, 126 artilleripjäser (12,2 cm eller grövre), 18 salvpjäser och 4 markrobotsystem.

 

 

BTR-40 – fyra hjul och pansar

BTR-40 var ett av Sovjets första massproducerade pansarskyttefordon men användes även flitigt av spaningsförband. Produktionen startade 1950 och pågick under tio år, cirka 8 500 fordon tillverkades. Det finns fortfarande BTR-40 i tjänst och då främst i länder som finns i Afrika och Asien. På bilden en sovjetisk BTR-40 i Budapest 1956. 

BTR-40

 

 

BTR-152 – plats för 18 soldater

Nästan samtidigt som BTR-40 kom dess storebror BTR-152. Här pågick produktionen lite längre, cirka 12 år, och drygt 12 000 fordon tillverkades varav cirka 8 500 i Sovjet. Precis som BTR-40 finns fortfarande BTR-152 i tjänst, då främst i länder som finns i Afrika och Asien.

BTR-152

 

 

BTR-50 – Sovjets första pansarbandvagn

BTR-50 har samma chassi som den lätta amfibiestridsvagnen PT-76. Produktionen startade 1954 och pågick i 16 år.  Israel stötte på dessa vagnar under sexdagarskriget 1967 och därigenom kom en del av dessa att hamna i israelisk tjänst. Totalt producerades cirka 6 500 av olika varianter. Finland har köpt in modeller av detta fordon och har en del av dem fortfarande i tjänst, bland annat som ledningsvagnar. På bilden en BTR-50 i tjänst i östtyska armén, NVA.

 BTR-50

 

 

 Bli medlem i Pennan & Svärdet

 

 

BTR-60 – 8x8 hjuldriven pansarterrängbil

På bilden en BTR-60 PB från det sovjetiska marininfanteriet. Det är en pansarterrängbil som är amfibisk och har plats för åtta skyttesoldater. Vagnens torn har en 14,5 mm tung kulspruta med en parallellkopplad 7,62 mm kulspruta. Serieproduktionen av BTR-60 startade 1960 och pågick under många år, fram till slutet av 1980-talet. Två av tre motoriserade skytteregementen i en sovjetisk motoriserad skyttedivision hade denna typ av fordon. Det tredje hade ofta BMP, en amfibisk pansarbandvagn. Idag har nästan 70 länder vagnen i tjänst.

BTR-60

 

 

BTR-70/80 - ersättaren

Ersättare till BTR-60, först kom BTR-70 i början av 1970-talet och sedan på mitten av 1980-talet kom BTR-80. Båda dessa vagnar har som grund, ett vagnstorn bestyckat med en 14,5 mm tung kulspruta och en parallellkopplad 7,62 mm kulspruta. BTR-70 har bensinmotorer i grundutförande medan BTR-80 har diesel. Båda vagnarna har en besättning av tre och kan ta sju skyttesoldater. Till skillnad mot pansarterrängbil BTR-60 så har dessa vagnar utgångar mellan mittenhjulen på båda sidor.  Inget av dessa har en produktion eller spridning i närheten av BTR-60. På bilden en BTR-70M tillhörande 54. gardes robotdivisionen.

BTR-70/80

 

 

MT-LB – special för arktiska områden

Även denna vagn kom att utvecklas från den lätta amfibiestridsvagnen PT-76. Tänkt att användas som ersättare för artilleritraktorer, som dragfordon, men kom även att utrusta motoriserade skyttebataljoner, speciellt i det arktiska området tack vare sin goda framkomlighet. Beväpningen består av normalt av en 7,62mm kulspruta. Efter kalla krigets slut kom svenska försvaret att anskaffa ett antal, Pansarbandvagn 401, och de var i tjänst under kort tid innan den stora nedläggningen kom. På bilden gamla östtyska MT-LB som används av amerikanska marinkåren som B-styrka (Opfor).

MT-LB

 

 

BMP – världens första riktiga IFV

BMP-1 sattes i serieproduktion i mitten av 1960-talet och kom att bli Sovjetunionens främsta pansarskyttefordon. Här nöjde man sig inte bara med kanon och kulspruta i vagnstornen utan vagnen bestyckades även med pansarvärnsrobot. Många som gjorde svensk värnplikt kom att läsa om vagnen i häftet ”Stridsfordonskort del 1 Sovjetunionen”. Första gången i strid var under Jom Kippurkriget 1973 i egyptisk och syrisk tjänst.  Även denna vagn, Pbv 501, kom att tjänstgöra under kort tid i svenska försvaret.  Idag tillverkas BMP-3 i Ryssland. På bilden BMP-1 under kalla kriget. Här syns det tydligt hur pansarvärnsroboten monterades på vagnen.

BMP-1

 

 

BMD – hotet från luften

En annan viktig milstolpe i utvecklingen av sovjetiska pansarfordon var för de sovjetiska luftburna trupperna. De kom att utrustas med pansarskyttefordonet BMD-1, som var speciellt utvecklat för de luftburna trupperna och kunde släppas med fallskärm. BMD-1 började produceras i slutet av 1960-talet. Idag tillverkas BMD-4 i Ryssland.

BMD-1

 

 

 

GILLADE DU ARTIKELN?

Visa din uppskattning genom att dela artikeln. Ju fler som delar desto fler artiklar lägger Pennan & Svärdets redaktion upp på webben!

Använd delningsknapparna här nedan!

Mer från Pennan & Svärdets kuriosakabinett

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT!
Sergant Per Wallin guidar dig genom pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid. Läs mer, klicka på länken nedan!

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!