AV MAJOR, FIL MAG. PER IKO 

Militärhistoria är det vetenskapliga studiet av historia där militärens roll sätts in i ett större politiskt, ekonomiskt och socialhistoriskt sammanhang. Traditionellt har det utnyttjats för att analysera historiska fälttåg och operationer i syfte att fastslå generella doktriner och belysa principer.

Indelningen gjordes länge i krigens historia, krigföringsprincipernas historia och krigsmedlens historia, och studiet av dessa var förbehållet de militära skolinrättningarna. I början av 1900-talet vidgades ämnet och den vetenskapliga kvaliteten höjdes i och med att historiker vid universiteten kom att intressera sig för disciplinen. Krigsmaktens roll i statshushållning och försvarspolitik undersöktes och det uppenbarades hur integrerat det militära systemet var, och är, med samhälle och förvaltning i övrigt. Denna utökade syn har föranlett en ombenämning från krigshistoria till militärhistoria. Numera genomförs militärhistoriska projekt ofta under medverkan av, förutom historiker och militär personal, också av ekonomhistoriker, civilingenjörer, etnologer och företrädare för andra vetenskapsgrenar. Traditionell krigshistoria med förbands- och vapenhistoria har därmed blivit en mindre del inom disciplinen militärhistoria.

Oavsett vilken inriktning studier i historia eller statsvetenskap har, påträffas därför så gott som alltid en militär maktfaktor. Detta är ett faktum och skall inte avfärdas som ett krigsförhärligande påstående. Dessvärre, borde man kanske säga, har härskare och statsmän i alla tider försett sig med ett medel för mer eller mindre legitim våldsanvändning. Ibland – alltför ofta – har militärmakten dessutom antagit en egen roll. Naturligtvis har detta inneburit konsekvenser på både gott och ont genom hela samhällsstrukturen.

 

index.php/medarbetare    Napoleon Bonaparte

Alexander den store och Napoleon Bonaparte - två av historiens största
statsmän och fältherrar. Krig har alltid varit det yttersta medlet för
statsmän att förverkliga sina visioner.


Inte bara för militärer!

Studenten i socialhistoria intresserad av 1800-talets samhällstruktur på Sveriges landsbygd, kommer inte ifrån den roll som spelades av Indelningsverket med roterings- och rusthållssystem. Samtidigt som en man gavs möjlighet att försörja sig själv och en familj genom det tilldelade torpet, kunde familjen ställas på bar backe om soldaten avled i fred eller krig. I socknens interna hierarki intog även soldaten och hans familj en viss plats, inte högst men inte heller lägst. Detta är också militärhistoria!




År 1682 inrättades indelningsverket med dess ständiga rotering, vilket innebar att
en rote (några gårdar) tillsammans höll en indelt soldat med torp och utrustning.


Den som undrar över hur och varför våra olika kommunikationsanläggningar byggdes, som t.ex. Göta kanal eller norra stambanan, kommer att finna ett påtagligt militärt inflytande. Naturligtvis fanns det synpunkter på hur dessa förbindelseleder kunde och skulle användas för försvaret av landet. I några fall kan en järnväg dessutom ha tillkommit tack vare det militära inflytandet. Varför byggdes vissa banor som statsjärnvägar medan andra överläts till privata intressen? Detta är också militärhistoria!

 

Norra stambanan

Norra stambanan fyllde en viktig militärstrategisk uppgift genom att
möjliggöra snabba trupptransporter till landets norra delar. Fotot visar
ett rälsläggarlag vid byggandet av norra stambanan.


Östeuropas bakgrund, nutid och framtid är ett komplext problem. Att gränserna är dragna som de är, och varför det i sin tur har givit upphov till konflikter, tillhör en av kärnpunkterna. Begreppet militärgränsen spelar en central roll i Balkans historia, är påtagligt i dagens situation, och påverkar i förlängningen bedömningarna av områdets framtid.

I övrigt kan studiet av militärhistoria tillföra väsentlig förståelse för komplexa processer samt ge ökad och ledare. Studier av en operations påverkan på och av det övriga samhället, en befälhavares beslutsprocess eller användandet av olika tekniker strävar nämligen inte bara till att vidarebefordra kunskaper och erfarenheter. Det huvudsakliga syftet är att ge förberedelse för att i en komplicerad och osäker omgivning kunna värdera information och urskilja de sannolika problemen, att kunna överblicka urvalet av möjliga lösningar, och därigenom utveckla den analytiska förmåga som krävs för att fatta det med hänsyn till förutsättningarna bästa beslutet.


General Patton och fältmarskalk Montgomery

Militär ledning. Fotot föreställer general Eisenhover, generalmajor Ridgway
och general Montgomery (Han utnämndes till fältmarskalk efter att bilden togs).


Att förstå varför krig uppkommer är ett omdiskuterat och invecklat ämne. Att förstå krig kräver studier av krig. Att kunna undvika krig kräver insikt om varför krig uppstår. All kunskap om vår världs förflutna är av betydelse för mänsklighetens fortbestånd. Det är fel att säga att historien aldrig upprepar sig. Men genom goda kunskaper om historia kan vi hindras från att göra om tidigare gjorda misstag, felbedömningar och förbiseenden.


 

Per Iko

Major, fil.mag. Per Iko tjänstgör som chef vid Militärhistoriska avdelningen på Försvarshögskolan. Han är tillsammans med Gunnar Åselius redaktör för Militärhistorisk tidskrift och har redigerat flera militärhistoriska böcker samt varit medförfattare i Svenska slagfält (Stockholm 2003).

Per Iko är ledamot av styrelsen för Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek.


 

 

Ej medlem ännu?

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!