J 3

 

Motor: Bristol Jupiter VI (420 hk)
Besättning:
2
Längd:
9,50 m
Spännvidd:
12,50 m
Höjd:
3,30 m
Max startvikt:
2 400 kg
Toppfart:
215 km/h
Beväpning:
1 x 6,5 mm ksp
Antal i tjänst:
3 (J 3), 6 (J 3A) 7 (J 3B)
Reg. nr:
351-352, 359, 353-358, 390-396
Förband:
F 3, F 4, F 5, FS

 

Fokker C.V-D

Fokker C.V - en direkt utveckling av Fokker C.I-IV, konstruerad av Reinholdt Platz, var en tidig utveckling av konceptet enhetsflygplan, vilket kunde användas för en rad olika uppgifter. Fokker C.IV kunde som biplan förses med olika vingar, men intresset för konstruktionen var svagt. Fokker C.V, vilken konstruerades för att kunna förses med dels olika vingar och dels olika motortyper, gavs i olika versioner suffixen A-E. Versionerna D och E blev en stor framgång och exporterades till en rad olika länder. C.V-D hade en spännvidd på 12,5 m med V-stöttor, medan C.V-E hade en spännvidd på 15,3 m med N-stöttor. Båda versionerna kunde utrustas med motorer från 250 upp till 650 hk. Bristol Jupiter, en luftkyld niocylindrig stjärnmotor utvecklande 420 hk, kom dock att bli något av standardmotor för Fokker C.V-D och -E. Tillverkningen av Fokker C.V påbörjades 1924 och avslutades 1935. En svensk utvärderingskommission rekommenderade 1927 att den holländska Fokker C.V-D skulle inköpas för att användas som jaktflygplan. Två flygplan av vardera typerna C.V-D (avsedda som jaktplan) och C.V-E (avsedda som spaningsplan) inköptes, vilka levererades i januari 1928, varvid C.V-D i flygvapnet gavs beteckningen J 3. Ytterligare en J 3 (359) kom senare att tillverkas vid CFM. Samma år inköptes ytterligare sex flygplan av samma typ vilka gavs beteckningen J 3A. Samtidigt pågick vid CFM licenstillverkning av den större typen C.V-E, av vilka sju flygplan kom att betecknas J 3B, bl.a. utrustade med beslag för bombfällningsanordningar. Dessa kom dock aldrig att brukas som jaktflygplan eftersom en utredning slagit fast att de båda Fokker-typerna inte var lämpliga som jaktflygplan, utan framdeles borde användas för taktisk spaning i samverkan med armén. Så blev det också. Följaktligen kom J 3 och J 3A från 1931 att betecknas S 6A, medan J 3B, likt övriga C.V-E, fick beteckningen S 6.

J 3 och J 3A, d.v.s. Fokker C.V-D, skulle sedermera i ett mer poulärt språkbruk benämnas "Lilla Fokkern". Flygplantypen var i huvudsak i tjänst vid F3, men även vid F 4 och F 5, och i ett exemplar vid Flygstabens flygavdelning 1931.

Se vidare under S 6 - Fokker C.V-E.

 

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT!
Sergant Per Wallin guidar dig genom pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid. Läs mer, klicka på länken nedan!

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!