John Keegan, 1934—2012

 

John Keegan

Hans far var skolinspektör som hade deltagit som artillerist i första världskriget. John Desmond Patrick Keegan, född den 15 Maj 1934, var både för ung och märkt av den sjukdom som han ådrog sig i sin ungdom, för att delta i nästa världskrig. Trots att det dröjde till 1984 innan han fick närkontakt med ett krig – då i egenskap av krigskorrespondent i inbördeskrigets Libanon – kunde han som få andra ge liv åt enskilda soldaters erfarenheter från olika tider. Krig var dock ingenting som han vurmade för. Även om han hade haft de fysiska förutsättningarna för att bli soldat tvivlade han på att han skulle ha blivit en framgångsrik sådan. Hans ovilja att lyda auktoriteter var det främsta skälet bakom hans tvivel. Dessutom klassade han sig som pacifist ”till 95 procent”.

 

 

Bidragande därtill var hans djupa religiösa övertygelse. Liksom föräldrarna, som var av irländsk härkomst, var han utövande katolik. Till följd av en ryggskada som han ådrog sig under en pilgrimsvandring var Keegan rullstolsbunden under sina sista år. Dessutom amputerades sent i livet ett av hans ben och han drabbades även av en hjärnblödning. Ingetdera hindrade honom från att fortsätta skriva. Sjukdomar präglade också hans tidiga år. Keegans utbildning försenades på grund av att han drabbades av tbc, men hans envishet och begåvning resulterade i att han så småningom fick tillträde till historieutbildningen i Oxford. Någon egen militärkarriär var som sagt inte att tänka på, men som historiker specialiserade han sig på militärhistoria och krigsteori. Detta intresse kom också till uttryck under en resa till USA där han besökte ett flertal av slagfälten från amerikanska inbördeskriget. Det var början på hans vana att på plats studera de slagfält som han skrev om.

 


The Face of Battle (1976), vars omslag här pryds av en stupad från slaget vid Visby 1361, är en av de mest inflytelserika militärhistoriska böcker som någonsin publicerats. Underifrånperspektivet har fått flera efterföljare, titlar som kan nämnas är till exempel Peter Englund Poltava (1988), Anthony Beevors Stalingrad (1998) och Pavel Konovaltjuk-Einar Lyth Vägen till Poltava (SMB 2009) . Framställningar som fångar de vanliga soldaternas vedermödor. The Face of Battle har i olika sammanhang diskuterats att översättas till svenska, men det har hittills inte blivit av.

 

 

 

Efter examination började han 1957 arbeta vid den amerikanska ambassaden i London. Tre år senare erhöll han en tjänst vid Militärakademin vid Sandhurst, där han stannade i 26 år. Under denna period byggde han upp ett kontaktnät som han fick stor nytta av framöver, då många av de brittiska officerare hade haft honom som lärare, inklusive hans sedermera militärhistoriske kollega Antony Beevor. Under denna period var Keegan även gästprofessor vid Princeton och professor vid Vassar College.

 

År 1986 erbjöd vännen Max Hastings, även han välkänd militärhistoriker och därtill utrikeskorrespondent och tidningsredaktör, Keegan att bli försvarsskribent och internationell kommentator i The Daily Telegraph. Han fortsatte att skriva för tidningen fram till sin död. Som tidningsskribent var han både snabb i analysen och väl påläst, men kunde också framföra högst kontroversiella ståndpunkter. Under rättegången mellan Deborah Lipstadt och hennes förlag Penguin Books å ena sidan och David Irving å den andra tog Keegan, till skillnad från flertalet av sina historikerkollegor, inte tydligt avstånd från Irving. I en kontroversiell krönika menade han att Irving inte arbetade på något avgörande annorlunda sätt jämfört med flertalet historiker, vilket också kunde läsas som att Irving inte borde ha fällts för sina påståenden om att förintelsen inte ägt rum. Hans avståndstagande från Carl von Clausewitz tes om att ”kriget blott var en fortsättning av politiken med andra medel” inbjöd till debatt. Detsamma gällde den konservative Keegans ställningstaganden i sentida konflikter. Inledningsvis var han tveksam till möjligheterna till framgång för den brittiska expeditionskåren som sedermera besegrade den argentinska armén i Falklandskriget 1982. Han stödde tveklöst kriget mot Irak 1990–91 och invasionen av samma land 2003, men kritiserade i det senare fallet bristen på en strategi efter Saddam-regimens fall.

 

Keegans brist på egna erfarenheter av krig, vilket även gällde för de kadetter som han undervisade på Sandhurst, påverkade utformningen av hans genombrottsbok, The Face of Battle, utgiven 1976. I stället för att koncentrera sig på befälhavarna och deras strategival utgick Keegan från den enskilde soldatens tillvaro. Hans utgångspunkt var att det är segrarna som vanligtvis skriver historia. Detta faktum illustrerade han med slagen vid Agincourt 1415, Waterloo 1815 och Somme 1916. Utifrån källmaterial av skilda slag, från ögonvittnesskildringar via dagböcker och brev till officiella rapporter, fångade han upp soldaternas rädslor, deras solidaritet med kamraterna i fält och bevekelsegrunderna bakom såväl offervilja som hänsynslöst bekämpande av fiender. Närheten till soldaternas tankar och känslor under och efter striden väckte stort gensvar, och boken har fortsatt att utges i nya upplagor. Keegan följde bland annat upp succén med Soldiers – A History of Men in Battle (1986). Att han även behärskade örnperspektivet visade han bland annat i The Mask of Command (1987) i vilken han diskuterade hur fältherrar som Alexander den store, hertigen av Wellington, Ulysses S. Grant och Adolf Hitler utövat ledarskap i krig.

 

Keegan återvände ofta till första världskrigets upplevelser i sina verk.

Efter World Armies (1978) utgav han 1982 Six Armies in Normandy. Återigen påvisade han sin förmåga att betrakta historien ur skilda perspektiv. Mot bakgrund av händelseutvecklingen från D-dagen till befrielsen av Paris analyserade han på vilka sätt som soldater från Storbritannien, USA, Kanada, Polen, Frankrike och Tyskland upplevde såväl kriget som de arméer som de kämpade i och mot. Keegan skrev även i andra sammanhang om andra världskriget, såväl i översiktsverket The Second World War (1989), i böcker om operation Barbarossa (1970, svensk översättning 1972) och Waffen-SS (1970, svensk översättning 1972), samt i biografier över den tyske pansargeneralen Heinz Guderian (1974), Winston Churchill (2003) och Churchills generaler (2000). I efterföljden av kalla krigets slut förutspådde han behovet av nya tolkningar av andra världskrigets historia, vilket han skrev om i The Battle for History: Re-fighting World War II (1995) och i ett bidrag i den av Stig Ekman och Nils Edling redigerade antologin War Experience, Self Image and National Identity (1996).

 

Slaget vid Somme 1916 hade som sagt en framskjuten position i The Face of Battle, men också i andra sammanhang intresserade han sig för första världskrigets historia, till exempel i översiktsverket The First World War (1998, svensk översättning 2001), Opening Moves: August 1914 (1971) och i en biografi över poeten och författaren Siegfried Sassoon (1987). Dessutom skrev han om andra krig och välkända slag som Dien Bien Phu (1974), Irakkriget (2004) och amerikanska inbördeskriget (2009).

 

John Keegan

Framför allt efter att han påbörjat sin journalistiska bana skrev han synteser som spände över stora avstånd i tid och rum. I böcker om världens arméer (1979), framtidens krig (1986), krig till sjöss (1993), krigets historia (1993, svensk översättning 2005) och det militära underrättelseväsendets historia (2003, svensk översättning 2005), drog han linjer genom historien, ibland ända tillbaka till antikens dagar men oftare från Napoleonkrigens dagar, fram till nutida vapensystem och terrorkrigföring.

 

I sin gärning förenade John Keegan olika roller. Han var militärhistorisk nydanare men kände sig aldrig riktigt hemma i akademin. Det är därför föga förvånande att han firade många av sina största framgångar som popularisator i media och som en författare med breda, överblickande ambitioner. Det var inte minst tack vare dem som han fick ett antal utmärkelser under sin långa karriär, vilken kröntes med att han adlades år 2000.

 

Ulf Zander

Professor i historia vid Lunds Universitet

 

{flike}

 

 

 

 

 

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT!
Sergant Per Wallin guidar dig genom pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid. Läs mer, klicka på länken nedan!

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!