Höga betyg i morgonsoffan

SVT:s bokrecensent Magnus Utvik lovordar Zetterling och Franksons bok, Hitlers första nederlag i Gomorron Sverige.

 

Kort intervju med Niklas Zetterling och Anders Frankson om deras nya bok ”Hitlers första nederlag”.


Vetenskapsredaktör Jan Waernberg ställer fem snabba frågor:

 

Räknas slaget om Moskva som ett stort slag?

-Dimensionerna hos slaget om Moskva är enorma, sett i ett historiskt perspektiv. Båda sidor hade drygt 1,2 miljoner man när slaget började den 30 september 1941, dvs. drygt 2,4 miljoner understödja av stridsvagnar, artilleri och flyg drabbade samman. Tyskarna hade tre av sina fyra pansargrupper här. Det tyska arméöverkommandot ville avsluta kriget med offensiven mot Moskva, det var nu det skulle avgöras.

 

Kunde inte Stalin och Stavka upptäckt att anfallet var på gång?

-Tyskarna förberedde operation Tyfon, anfallet mot Moskva, på mycket kort tid. Det gjorde det väldigt svårt för sovjetiska befälhavare att läsa av vad som hände och i tid sätta in motåtgärder. Till exempel Guderians pansargrupp hade nätt och jämnt avslutat operationen öster om Kiev när hans förband fick order att göra helt om och inta utgångsgruppering för slaget om Moskva. Knappt hade Guderians pansar nått sina utgångsställningar förrän offensiven inleddes.

 

Varför hade inte tyskarna ett stort numerärt övertag med tanke på de stora sovjetiska förlusterna under sommaren 1941?

-Den tyska anfallsstyrkan hade inget numerärt övertag att tala om då Stalin var en man som såg till att alltid ha reserver. Stalin hade hela skapat nya förband för att ersätta sina enorma förluster. I stort sett hade varannan skyttedivisionen som stor redo att försvara Moskva i slutet av september 1941 inte funnits den 22 juni 1941. Stalin hade skapat nya arméer. Hitler och hans generaler hade grovt underskattat den sovjetiska militärindustriella kapaciteten.

 

I början av slaget om Moskva fick tyskarna stor seger vid Vjasma – Brjansk, varför vet vi så lite om den?

-Den kom strax efter tyskarnas seger vid Kiev i september 1941 men hamnade i dess skugga.  Vi anser att dubbelinringningen vid Vjasma-Brjansk var den största inringningsoperationen i historien, där antalet krigsfångar överträffade alla tidigare operationer eller slag. Drygt 670 000 krigsfångar togs på mindre än tre veckor. Dessutom stupade många sovjetiska soldater, Ryska forskare har kommit fram till 959 000 man i sovjetiska förluster under oktobermånad i försvaret av Moskva. Tack vare Stalin hela tiden såg till att ha reserver kunde nya förband föras fram och till viss del täcka de gapande hålen i linjen.

 

Många anser att det ryska dåliga vädret stoppade tyskarna från att vinna slaget om Moskva, stämmer det?

-De som förespråkat vädret som huvudfaktor kan knappast ha menat att vädret ensamt skulle ha stoppat tyskarna efter att ha inringat de sovjetiska förbanden vid Vjasma - Brjansk. Hade det inte funnits några sovjetiska försvarare skulle tyskarna knappast ha misslyckats att ta Moskva trots otjänligt väder. En mer relevant frågeställning är om Röda armén kunnat hejda tyskarna även om ett väderomslag inte inträffat en vecka in i oktober 1941. Sedan får inte glömmas bort problemen med den tyska underhållstjänsten som hade enorma brister och utan ammunition och drivmedel kan inte en offensiv att fortgå. Det är inte bara en faktor som avgör, men vädret hade stor betydelse. Dock är det viktigt att komma ihåg att vädret kom inte heller som en överraskning då det var årstiden som hade höstregn, kyla och sedan snö.

 

Niklas Zetterling vid Försvarshögskolan och hans vapendragare Anders Frankson är välkända namn för kännare av andra världskriget. Tillsammans eller var för sig har de skrivit Slagskeppet Tirpitz, Bismarck, Slaget om Kursk, Den nionde april och Avgörandets ögonblick. Samtliga uppskattade av recensenter och läsare.

 

 

Pressröster om Frankson och Zetterlings tidigare verk

 

”Franksons och Zetterlings bok vänder sig till en läsare med stort intresse för krigshistoria, med sin precisa genomgång av trupper och minutiösa ordritningar av markstridernas pansrade slagskepp, stridsvagnar.”

EVA-MARIE LIFFNER, GT


”Det är gott om ögonvittnesskildringar, utdrag ur brev till hemmet, och så vidare. Detta bör applåderas: sådant lyfter arbetet över genomsnittet och ger läsaren närvarokänsla.”

DICK HARRISON, SVD


”…författarna genom forskning i nytt källmaterial på flera punkter ändrat synen på företeelser i andra världskriget.”

LENNART ÖDÉEN GEFLE DAGBLAD

 

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT!
Sergant Per Wallin guidar dig genom pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid. Läs mer, klicka på länken nedan!

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!