AV VETENSKAPSREDAKTÖR FIL. KAND. JAN WAERNBERG

»Vår beredskap är god!« Söndagen den 27 augusti 1939 kl 13.45 höll Sveriges statsminister Per Albin Hansson ett med viss spänning emotsett tal inför 20.000 människor på Skansen i Stockholm, till vilken Stockholms fackliga centralorganisation hade förlagt sin årliga stora familjedag.

Nyheten om Molotov-Ribbentrobpakten mellan Tyskland och Sovjetunionen hade slagit ned som en bomb – kriget verkade vara nära förestående. Regeringen hade hastigt sammankallats till en extrakonselj lördagen den 26 augusti. Statsminister Per Albin Hansson visade, som justitieminister Westman i sin dagbok skrev, "en lugn okänslighet för det utrikespolitiska barometerfallet". Per Albin såg som sin främsta uppgift att lugna det svenska folket och förhindra panikreaktioner. I sitt Skansental nämnde han det pågående förberedelsearbetet för att säkra folkförsörjningen, och att "Sverige inte har orsak till panik. --- Det är naturligt att allteftersom katastrofen synts rycka närmare, man med ökad ängslan frågat om de små nationernas möjligheter att hålla sig utanför. Jag förtröstar starkt på våra möjligheter i detta stycke. Vår egen vilja är samlad och beslutsam. Vi ha icke otalt med andra, vi känna icke någon vår fiende, ingen kan ha något reellt intresse av att driva oss ut ur neutraliteten. Men om branden bryter ut måste alla vara på sin vakt. Regeringen har vidtagit alla anstalter för vakthållning och skydd, som nu kunna anses påkallade. Dessa komma att utvidgas och stärkas i den mån så befinns nödvändigt. Vår beredskap är god."

 

Tyska soldater
Tyska soldater på svensk räls. Få bilder kan symbolisera Sveriges
eftergiftspolitik som denna.

Utöver de närmast företagna anstalterna för vakthållning och skydd, gick statsministern sedan in på de beredskapsåtgärder som vidtagits för folkhushållningens tryggande. Per Albin ville särskilt lugna befolkningen med att man noga sett till, bland annat genom välfyllda lager, att svenskarna inte skulle behöva uppleva det första världskrigets nödår.

Radiotjänst hade insett stundens allvar, och såg till att statsministerns tal gick ut över hela landet i kvällens radioutsändningar. Det allmänna intrycket dagarna därefter, var genomgående unisont: "Statsministerns lugna och fasta framställning gjorde i alla avseenden ett gott intryck".

För mången beredskapssoldat, som de första dagarna efter det tyska anfallet på Polen den 1 september 1939 eller den 9 april 1940 sattes att vakta beredskapsförråd med en gevärsattrapp eller en handfull patroner till mausergeväret, kom statsministerns lugnande ord med tiden att få en besk eftersmak. I det allvarliga läge som då rådde, manades till be-sinning och nationell samling, och någon debatt om sanningshalten i statsministerns ord förekom ej. Först i samband med valrörelsen inför valet 1940, började en försiktig kritik av Per Albin Hanssons ord. Härvid anspelades även på tidigare socialdemokratiska försyndelser på försvarsområdet, främst då att i tid vilja satsa resurser på den svenska upprustningen under 1930-talet.

Efter det andra världskriget kom statsministerns ord "Vår beredskap är god" närmast att ges ett skimmer av en närmast machiavellisk eller goebbelsk statslögn, helt utan sanning. Särskilt markant har denna "lögn" varit, i konfrontationen med utsagor från olika beredskapsinkallade, gjorda i efterhand. Per Albin Hansson själv kunde inte i efterhand svara på frågor; en hjärtattack i oktober 1946 hade ändat hans liv.

 

En omtvistad historisk fråga

Frågan är dock, hur pass god var beredskapen hösten 1939? Ljög statsministern, eller kunde han tala uppriktigt hur det faktiskt förhöll sig? Frågan har många bottnar, och svaret beror lite på vad vi inkluderar i tesen om "den goda beredskapen". Tittar vi på den militära beredskapen var vår beredskap allt annat än god. Ser vi däremot på den ekonomiska, sociala eller "psykologiska" biten, är den kanske inte lika lätt att värdera och bestämma, men inte desto mindre lika viktigt.

 

Första världskrigets lärdomar

Den lärdom man i Sverige drog av det första världskriget, var landets stora sårbarhet för yttre avspärrningar och handelshinder. Genom planering i fredstid och uppbyggandet av reserver av strategiskt viktiga materialleveranser, kunde inre oro och produktionsstörningar om inte förhindras, så åtminstone minimeras. Redan 1928 hade Per Albin, mot en majoritet inom det socialdemokratiska partiet, röstat för inrättandet av Rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap. Genom Statens reservförråd som inrättats 1937 hade för folkförsörjningen viktiga varor för ett sammanlagt värde av 165 miljoner kronor kunnat lagras. Sverige hade välfyllda lager för minst ett år framåt, jämfört med stormakternas tre till sex månader!

Samtidigt hade rikskommissionen tillsammans med industrins män kunnat förbereda omställning av civil tillverkning till försvarets behov. Bland annat hade en rad viktiga strategiska produkter, som förut måst importerats, nu genom införsel och import av specialmaskiner och råvaror, tillverkas inom landet. Jämfört med många andra länder var Sverige 1939 i ett relativt gott försörjningsmässigt läge.

 

Att planera för föregående krig

Slutsatsen måste bli att Per Albin inte ljög när han hävdade att Sveriges beredskap var god. Mentalitetsmässigt var han inställd på ett upprepande av första världskriget. De problem Sverige då ställdes för hade huvudsakligen varit av försörjningsmässig natur. Trots att andra världskrigets avspärrning kom att bli betydligt hårdare hotades aldrig folkförsörjningen. Krigsmakten 1939 var helt klart tillräcklig för den "vakthållning" som krävts under föregående världskrig. Att Sveriges existens som självständig stat nu skulle komma att hotas ingick nog inte i Per Albins föreställningsvärld.


sig utanför. Jag förtröstar starkt på våra möjligheter i detta stycke. Vår egen vilja är samlad och beslutsam. Vi ha icke otalt med andra, vi känna icke någon vår fiende, ingen kan ha något reellt intresse av att driva oss ut ur neutraliteten. Men om branden bryter ut måste alla vara på sin vakt. Regeringen har vidtagit alla anstalter för vakthållning och skydd, som nu kunna anses påkallade. Dessa komma att utvidgas och stärkas i den mån så befinns nödvändigt. Vår beredskap är god.
Högsta försvarsledningen med chefen för försvarsstaben, generallöjtnant Thörnell
i spetsen, uppvaktar Hitler på dennes 50-årsdag den 20 april 1939. Bilden brukar
förekomma i sammanhang där det gäller att visa den svenska militärledningens
protyska hållning. Bakgrunden var att Per Albin själv inte ansåg det lämpligt att
resa och Sverige var tvunget att skicka representanter på högsta nivå.

 

Besvikelse

Under de två närmaste åren före krigsutbrottet, fanns det gott om signaler beträffande axelmakternas avsikter. Det var inte alla som rätt förstod att tyda signalerna, så ej heller utrikespolitiska bedömare i Per Albins närhet. Gunnar Hägglöf har återgett ett samtal med statsministern från denna tid, där han gett uttryck för invändningar mot den pessimism rörande framtiden som Erik Boheman och Gunnar Hägglöf yppat. Svärsonen Per Söderblom, tidigare privatsekreterare för Per Albin och nu tjänsteman i UD, hade haft en betydligt mera positiv syn på framtiden.

– "Men, ser du, jag har aldrig kunnat tro att de folk, som genomgått det första kriget, någonsin skulle vilja dras in i ett nytt elände."

"Mussolini och Hitler har ju i åratal predikat krigets evangelium," replikerade Hägglöf.

"Men det är ju just detta som skakar mig mest", sade Per Albin. "Det första världskriget sattes igång av kejsare, tsarer och europeisk överklass, men både Hitler och Mussolini kommer från arbetarklassen. Hur kan de vilja krig, krig som måste kosta de arbetande klasserna oändliga lidanden. Det är ju fan, att allt vad jag och mina kamrater velat åstadkomma nu skall gå till spillo. Vi ha velat social utjämning, säkerhet för sjuka och gamla och så mycket annat. Nu komma vi att få satsa allt på militära företag, artilleri, kryssare och flygplan. Är det inte fan?!"

Du har väl inte missat SMB:s kostnadsfria nyhetsbrev? Direkt i din e-post!

Nyhetsbrevet Krigsmyter

Krigsmyter

Ta del av nya, anmärkningsvärda och överraskande militärhistoriska fakta om andra världskriget! Via det kostnadsfria nyhetbrevet Krigsmyter tar du del av tidigare stängda och hemliga krigsarkiv vilka avslöjar okända och oväntade militärhistoriska upptäckter om Andra Världskriget.

Nyhetsbrevet MILITÄRT!

MILITÄRT!

Vill du följa med i det senaste om aktuella militära händelser, vapen och förband? Anmäl dig då till det kostnadsfria nyhetsbrevet MILITÄRT! Lars Gyllenhaal är en välkänd militärhistorisk författare med ett särkilt intresse för pansar, elitförband och svenska krigsdeltagare i modern tid.

Nyhetsbrevet Stormaktstid

Stormaktstid

Det kostnadsfria nyhetsbrevet Stormaktstid tar dig med på små färder bakåt i tiden, och låter krutröken tätna kring viktiga, spännande och avgörande händelser under den mest dramatiska perioden i Sveriges historia. Slagfältsarkeolog Bo Knarrström levererar lättlästa och tankeväckande artiklar direkt till din e-post!