1800-talet

AV ULF HELGESSON

1800-talet slutade med en konflikt som skulle förebåda mycket i vår samtid. Storbritannien försökte knyta de sydafrikanska staterna till sitt imperium. De vita invånarna, boerna, svarade med krig. Strider som snart gick över till att föras med hjälp gerillakrig- föring och brittisk tvångsförflyttning av civila till koncentrationsläger.

AV MARTIN HÅRDSTEDT, INSTITUTIONEN FÖR HISTORIA, UMEÅ UNIVERSITET

– Krigföringen och underhållsproblemen under kriget 1808-09.

Ett av de mest ödesmättade krigen i svensk historia, finska kriget 1808-09, splittrade riket. Ett gammalt land blev två, Sverige och Finland. Vissa namn sitter väl kvar i medvetandet. Runeberg, Döbeln vid Juutas, Sven Dufva. Men hur såg kriget egentligen ut, och varför förlorades det? Som Martin Hårdstedt visar så var det i alla fall inte på slagfältet.

AV BERTIL NELSSON, ÖVERSTELÖJTNANT MST

Fransmännen störtar den gamla samhällsordningen i en blodig revolution som sänder parollerna om frihet, jämlikhet och broderskap ut över världen med bajonetters hjälp. Årtionden av krig skakar Europa. Napoleon krossar de tyska staterna - men ockupationen göder den tyska nationalismen som fullbordas 1871 då preussarna kan utropa det tyska kejsardömet i spegelsalarna i det erövrade Versailles. Britterna utnyttjar segern vid Trafalgar för att behärska ett mäktigt imperium.

Carl von Clausewitz är mannen som sagts förebåda det totala kriget. Hans verk Om kriget är en militärteoretisk klassiker som än i dag citeras flitigt. Han lyckades klä i ord de svårigheter som fältherrar upplevt under århundraden.

AV FIL. DR. J. HENRIK BERGSTRÖM, RESERVLÖJTNANT VID NORRLANDS SIGNALKÅR

Den senare delen av Boerkriget kom att se födelsen av koncentrationslägret som en brittisk strategi för att knäcka boernas gerillakrig. J. Henrik Bergström har tittat närmare på det begrepp som kom att få en ännu fruktansvärdare innebörd några årtionden senare.